Hur fungerar solceller?

Solceller gör om ljus till el. Cellerna i panelerna ger likström när ljuset träffar dem, växelriktaren gör om den till växelström på 230 volt, samma som i uttagen, och elen går via elcentralen till det som är igång i huset. Det du inte använder just då går automatiskt ut på elnätet, där elmätaren registrerar det och det elhandelsföretag du säljer till betalar för det. Inget rör sig och inget förbränns.

Här går vi igenom varje steg, vad delarna i en offert gör, hur mycket el panelerna ger i Sverige och vad som händer med överskottet. Vill du i stället veta vad solceller kostar och om de passar ditt hus, börja med guiden om solceller.

Från ljus till el i uttaget i fyra steg

1. Cellen fångar ljuset och ger likström. Den behöver ljus, inte värme: kyla sänker inte effekten utan höjer den något.
2. Panelen, eller modulen, består av många celler kopplade i serie bakom glas, med en ram och en kopplingsdosa på baksidan. Det är den du ser på taket.
3. Växelriktaren gör om likströmmen till växelström och ställer hela tiden in panelerna så att de ger så mycket effekt som möjligt. Den slår också av när elnätet blir strömlöst.
4. Elcentralen skickar elen till husets grupper, och elmätaren registrerar både det du köper och det som går ut på elnätet.

Ordningen spelar roll: huset använder alltid solelen först, och bara det som blir över går ut på nätet. Ingen strömbrytare avgör det, utan elen går dit den förbrukas i samma stund. Energimyndigheten beskriver samma väg: elen används i första hand i huset, och när anläggningen producerar mer än huset använder går överskottet in på elnätet.

Vad som händer inne i en solcell

En solcell i en vanlig panel är en tunn skiva kisel med två skikt som har olika elektriska egenskaper. När ljus träffar cellen slår det loss elektroner, och gränsen mellan skikten gör att de bara kan röra sig åt ett håll. Tunna metalledare på cellens yta samlar upp strömmen. Så länge ljuset lyser flyter strömmen, och den går hela tiden åt samma håll. Det är det som kallas likström.

En enda cell ger för låg spänning för att vara användbar, så tillverkarna seriekopplar många i en panel. Ett exempel är Trina Solar Vertex S+ på 475 W, som säljs i Sverige: 144 celler, glas på både fram- och baksidan, 21,0 kg och 1 762 × 1 134 mm. I kopplingsdosan sitter tre bypassdioder, som leder strömmen förbi den del av panelen som ligger i skugga så att inte hela panelen tappar effekt.

De flesta paneler som säljs i dag är monokristallina kiselpaneler. Tillverkarna bygger cellerna på olika sätt, till exempel med n-typceller av typen TOPCon (Trina Solar) eller med alla kontakter på baksidan (AIKO), men principen är densamma. Svenska Midsummer gör något annat: tunnfilmsceller av typen CIGS, som tillverkas i Järfälla och i Bari i Italien. Blanda inte ihop solceller med solfångare, som värmer vätska till varmvatten eller uppvärmning i stället för att ge el.

Vad delarna i en offert gör

En offert på solceller innehåller mer än paneler och en växelriktare. Så här hänger delarna ihop:

Hos Vattenfall Eldistribution ska det dessutom finnas en låsbar produktionsbrytare i mätarskåpet, som elnätsföretagets personal ska kunna nå, och varselmärkning i elcentralen och mätarskåpet. Andra elnätsföretag har egna villkor. Vilken typ av växelriktare som passar vilket tak förklarar guiden om växelriktare.

Hur mycket av ljuset som blir el

Verkningsgraden anger hur stor del av ljusets energi panelen gör om till el. I fyra aktuella datablad för paneler som säljs i Sverige ligger den för den starkaste versionen av varje modell mellan 22,02 och 24,5 %:

Resten av energin blir mest värme, och en varm cell ger mindre el. Temperaturkoefficienten säger hur mycket effekten ändras för varje grad cellen avviker från testvillkorens 25 °C. I Sverige verkar den åt båda hållen. Vårt räkneexempel med Trina-panelen: en cell på 60 °C en het sommardag (vårt antagande) är 35 grader varmare och ger ungefär 35 × 0,29 = 10 % mindre, medan en cell på 0 °C en klar vårdag ger ungefär 25 × 0,29 = 7 % mer. Hög verkningsgrad är mest värd när taket har ont om plats; den ger inte automatiskt bäst ekonomi.

Märkeffekt är inte vardagseffekt. Panelens effekt i watt mäts vid testvillkor: 1 000 W solinstrålning per kvadratmeter och 25 °C i cellen. Trina anger också effekten vid mer vardagliga förhållanden, 800 W per kvadratmeter och 20 °C i luften, och då ger panelen på 475 W 362 W. En anläggnings storlek anges i kWp, toppeffekten vid testvillkor. En anläggning på 10 kWp ger alltså inte 10 kWh i timmen, utan det är antalet kWh över året som räknas.

Hur mycket el en kWp ger i Sverige

Enligt PVGIS, EU-kommissionens beräkningsverktyg för solel, ger en kWp på ett sydvänt tak med 30 graders lutning och 14 % förluster så här mycket i de fyra orter som elområdena är uppkallade efter:

Siffrorna är långsiktiga medelvärden, och ett enskilt år kan bli soligare eller mulnare. För Luleå saknar PVGIS sin vanliga solstrålningsdata, så där bygger siffran på väderdatabasen ERA5; jämför den med viss försiktighet.

Över året skiljer det inte så mycket mellan norr och söder, men årstiderna gör det. I Stockholm kommer 748 av 968 kWh per kWp, 77 %, under april–september, och bara 82 kWh, 8 %, under november–februari. I juni ger en kWp cirka 14 gånger så mycket som i december (144,5 ÷ 10,2). Solcellerna täcker därför främst el du använder från vår till höst, och snö på panelerna mitt i vintern kostar lite el.

Riktningen spelar också roll. I Stockholm ger ett östvänt tak cirka 760 och ett västvänt cirka 753 kWh per kWp, ungefär en femtedel mindre än ett sydvänt (760 ÷ 968 ≈ 0,79). Skugga från träd, skorstenar och grannhus kan kosta mer än så. Hur du räknar fram hur många paneler ditt hus behöver visar guiden hur många solpaneler behöver jag?

Vad som händer med elen du inte använder

Den el huset inte använder i stunden går ut på elnätet, och elnätsföretaget mäter den per kvart. Tre parter är inblandade:

• Elhandelsföretaget köper överskottet. Köparen väljer du fritt, och den behöver inte höra ihop med elnätsföretaget där du bor. Enligt Energimarknadsinspektionen (Ei) är elhandelsföretaget som tar emot din överskottsel skyldigt att ge dig skälig ersättning även om ni inte har något avtal, men för att få så bra betalt som möjligt bör du jämföra erbjudanden och teckna ett avtal.
• Elnätsföretaget betalar för nätnytta, alltså för att din el minskar förlusterna i nätet. Beloppet skiljer sig mellan elnätsföretag och är inte alltid positivt: Umeå Energi Elnät anger −4,2 öre per kWh exklusive moms för 2026.
• Skatten är enkel för de flesta villaägare. Det du får för överskottet tas upp i deklarationen, men mot det står ett årligt schablonavdrag på 40 000 kr per privatbostad, som också ska täcka andra inkomster från bostaden, till exempel uthyrning. Du behöver inte momsregistrera dig så länge försäljningen är högst 120 000 kr per år, och du betalar ingen energiskatt på solel du använder själv när anläggningens toppeffekt är under 500 kW. Den tidigare skattereduktionen på 60 öre per såld kWh finns inte kvar för el som har matats in från 1 januari 2026. El som matades in under 2025 ger fortfarande reduktionen, i deklarationen 2026.

En kWh du använder själv är värd mer än en du säljer. I vårt räkneexempel för elområde 3 var en såld kWh värd cirka 0,54 kr under september 2025–augusti 2026, ungefär spotpriset under soltimmarna. En kWh du slapp köpa var värd cirka 1,45 kr med kvartspris: spotpriset, elhandlarens påslag, energiskatten (36,0 öre per kWh exklusive moms under 2026), den rörliga elnätsavgiften (vi räknar med 24,9 öre inklusive moms, men den varierar mellan elnätsföretag) och moms på allt. De fasta avgifterna på elräkningen ligger kvar. Därför lönar det sig att använda solelen när den produceras, till exempel att köra tvättmaskinen eller ladda elbilen mitt på dagen, eller att spara den i ett solcellsbatteri, som i sin tur har en egen kostnad att räkna hem. Vad elen är värd där du bor beror på ditt elområde och ditt elavtal, och sälja överskottsel går igenom avtalen.

Det här behöver solceller inte

• Inget batteri. Anläggningen fungerar utan. Ett batteri låter dig använda mer av solelen på kvällen i stället för att sälja den.
• Ingen värme. Cellerna behöver ljus, och kyla höjer effekten något.
• Inte sol hela dagen. Tjocka moln sänker produktionen mycket, men den stannar inte.
• Inte ett sydtak. Öst- och västtak ger ungefär en femtedel mindre i Stockholm, en skillnad installatören kan räkna fram före köpet.
• Oftast ingen rengöring. Enligt Energimyndigheten regnar det så ofta i Sverige att smuts och pollen normalt sköljs bort.
• Oftast ingen snöskottning. Vintern står för en liten del av årsproduktionen, och enligt Energimyndigheten kostar det normalt mer att ta bort snön än elen är värd. Du riskerar dessutom att skada panelerna och att falla från taket.

Så ansluts solcellerna till elnätet

Du behöver inte sköta kontakten med elnätsföretaget själv, men det är bra att veta vad som ska hända:

• Registrerat elinstallationsföretag. Att koppla in panelerna, växelriktaren och ett eventuellt batteri är elinstallationsarbete. Företaget ska vara registrerat hos Elsäkerhetsverket för elproduktionsanläggningar, vilket du kontrollerar i Kolla elföretaget. Gör inget elarbete själv.
• Föranmälan och slutanmälan. Innan arbetet börjar anmäler installatören anläggningen till ditt elnätsföretag, som beskriver hur den ska anslutas och vilka krav den ska klara. När den är klar skickar installatören en slutanmälan, och anläggningen ska kontrolleras innan den tas i bruk.
• Ny elmätare. Efter slutanmälan byter elnätsföretaget elmätaren så att den kan mäta det du matar in. Enligt Energimyndigheten är bytet kostnadsfritt om du har en säkring på högst 63 A och köper mer el än du matar in över året, men det gäller bara till och med 31 december 2026. Från 1 januari 2027 ska elnätsföretaget enligt elmarknadslagen (2026:1281) 10 kap. 7 § ta betalt av producenten för mätaren och installationen av den.
• Fast anslutning. Panelerna ska vara fast anslutna. Att koppla in solceller med en stickpropp i ett vanligt uttag uppfyller inte de svenska kraven, se solceller på balkongen.
• Trefas eller enfas. Vattenfall Eldistribution rekommenderar trefasig anslutning och begränsar en enfasig anläggning till 3 kW. Hos andra elnätsföretag gäller deras egna villkor, som installatören ska kunna visa dig.

Hur mycket el panelerna kan ge på ditt tak och vad elen kan vara värd räknar du fram i kalkylatorn. Resultatet är en uppskattning, ingen offert. Resultatet ser du direkt, och vill du jämföra riktiga priser kan du be upp till tre installatörer i närheten om offerter och själv välja en av dem.

Vanliga frågor

Hur fungerar solceller, kort?

Cellerna gör om ljus till likström, växelriktaren gör om den till växelström på 230 volt, huset använder elen först och överskottet går ut på elnätet. Elmätaren registrerar det du matar in, och det elhandelsföretag du säljer till betalar för det.

Fungerar solceller på vintern och när det är molnigt?

Ja, men de ger mindre. Panelerna behöver ljus, inte värme, och kyla höjer effekten något. I Stockholm ger en kWp cirka 145 kWh i juni men cirka 10 kWh i december enligt PVGIS, och i Luleå nästan ingenting i december. Under tjocka moln sjunker produktionen kraftigt men stannar inte helt.

Fungerar solceller på natten eller vid strömavbrott?

På natten ger cellerna ingen el, och huset använder då el från nätet eller från ett batteri. Vid ett strömavbrott slår växelriktaren av, så en vanlig anläggning ger ingen el ens i sol. Reservkraft kräver en anläggning byggd för ö-drift.

Behöver jag ett batteri för att solcellerna ska fungera?

Nej. Anläggningen fungerar som vanligt utan batteri, och överskottet säljs. Ett batteri låter dig använda mer av din egen solel på kvällen, men det har en egen kostnad som ska vägas mot hur mycket mer el du använder själv.

Vad är skillnaden mellan solceller och solfångare?

Solceller gör el av ljuset. Solfångare värmer en vätska som sedan värmer huset eller varmvattnet, och de kräver ett vattenburet värmesystem för uppvärmning. Paneler som gör både el och värme kallas PVT-paneler.

Hur länge håller solceller?

Energimyndigheten räknar med minst 25–30 år för en anläggning som är rätt dimensionerad och installerad, och i Sverige finns nätanslutna anläggningar som är äldre än 30 år. Panelerna tappar lite effekt varje år, och tillverkarna garanterar en lägsta effekt efter 25 eller 30 år. Växelriktaren har en egen garanti. Läs mer i livslängd för solceller.