Solceller på vintern: vad ger de i Sverige?

Ja, solceller ger el på vintern, men lite. Från november till februari kommer cirka 8 % av årets solel i Stockholm, 10 % i Malmö och 4 % i Luleå, enligt EU-kommissionens solmodell PVGIS. Det är inte kylan som bromsar, för kalla paneler fungerar bättre, utan korta dagar, låg sol och snö som blir liggande på panelerna. Räkna därför med att solcellerna gör sitt jobb från mars till oktober och ger lite från november till februari.

Nedan ser du vad panelerna ger varje månad på fyra orter, vad ett hus får ut i december jämfört med juni, vad snö och kyla gör och vad du ska fråga installatören innan du bestämmer dig.

Så mycket ger solcellerna månad för månad

Tabellen visar hur många kWh solpaneler med en toppeffekt på 1 kWp ger per månad. En villaanläggning på 10 kWp ger ungefär tio gånger så mycket. Orterna är de fyra som elområdena SE1–SE4 har fått sina namn efter.

Tre saker syns direkt:

• December är svagast överallt. I Stockholm ger juni drygt 14 gånger så mycket som december (144,5 ÷ 10,2), i Malmö knappt 10 gånger. I Sundsvall och Luleå ger december nästan ingenting.
• Mars räknas inte som vinter för solcellerna. I Stockholm ger mars lika mycket som september, 85,9 mot 86,5 kWh per kWp.
• Längre norrut kommer nästan allt under sommarhalvåret. Från mars till september kommer 86 % av årets solel i Stockholm och 91 % i Luleå.

December jämfört med juni i ett hus

Vårt räkneexempel är samma hus som i kalkylatorns exempel för Stockholm: 10 kWp solceller mot söder med 30 graders lutning och en elanvändning på 15 000 kWh per år.

Huset använder i snitt 15 000 ÷ 365 ≈ 41 kWh per dygn över året, men inte lika mycket varje månad. Enligt SCB använde bostäder och service i Sverige 7 890 GWh el i december 2025 mot 4 643 GWh i juni 2025, alltså 1,7 gånger så mycket. I ett hus som värms med el går det också åt mest el när det är kallt.

Det betyder tre saker för vårt räkneexempel:

• I december täcker solcellerna under en tiondel. 3,3 kWh per dygn är cirka 8 % av husets snitt på 41 kWh (3,3 ÷ 41), och eftersom huset använder mer än snittet i december blir andelen ännu lägre.
• Vintersolen används i huset. När panelerna ger mindre än huset använder just då blir det ingenting över att sälja.
• I juni blir det överskott. Panelerna ger mer än huset använder mitt på dagen, och överskottet säljs. Över hela året använder huset i räkneexemplet 33 % av solelen själv och säljer cirka 6 400 kWh, enligt kalkylatorns beräkning.

Solceller löser alltså inte vinterns stora elräkningar i ett elvärmt hus. Det går inte heller att bygga bort vintern: för att täcka 41 kWh per dygn i december skulle det behövas cirka 12 gånger så många paneler (41 ÷ 3,3 ≈ 12). Dimensionera efter årets elanvändning och takets yta, inte efter december, och se guiden om hur många solpaneler du behöver. Vad en kWh är värd när du använder den själv och när du säljer den beror på ditt elområde och ditt elavtal; det går guiden om elområden igenom.

Vad solcellerna ger och sparar på just ditt hus räknar du fram i kalkylatorn, som utgår från din adress och ditt tak. Resultatet är en uppskattning, ingen offert. Resultatet ser du direkt, och vill du jämföra riktiga priser kan du be upp till tre installatörer i närheten om offerter och själv välja en av dem.

Kyla gör panelerna effektivare

Kyla är ingen nackdel för solpaneler. En panels märkeffekt mäts vid 25 grader i cellerna, och ju kallare cellerna är, desto mer el ger panelen vid samma solljus. Hur mycket står i databladet som temperaturkoefficienten för effekt (Pmax).

Vårt räkneexempel. Anta att cellerna är −5 grader en klar vinterdag, alltså 30 grader under provtemperaturen (verklig celltemperatur beror på sol, luft och vind). Jinkos panel ger då cirka 30 × 0,29 = 8,7 % mer effekt än vid 25 grader och samma solljus, AIKO:s cirka 30 × 0,26 = 7,8 % mer. Det gäller i stunden. Solljuset är så svagt på vintern att kylan inte ändrar helheten.

Över året räknar PVGIS med att värme och svagt ljus tillsammans kostar cirka 4,4 % av produktionen i Stockholm men bara 1,7 % i Luleå, för fritt monterade paneler.

Spänningen stiger när det är kallt. Det är den del av kylan som installatören måste räkna med. Jinkos panel på 430 W har en tomgångsspänning på 39,16 V vid 25 grader. En klar morgon när solen går upp kan cellerna ha samma temperatur som luften. Vid −25 grader, 50 grader under provtemperaturen, blir spänningen i vårt räkneexempel cirka 50 × 0,25 = 12,5 % högre, alltså cirka 44,1 V i stället för 39,16 V. När många paneler kopplas i serie måste summan ändå hålla sig under den högsta spänning som panelerna tål (1 000 V för Jinkos panel) och som växelriktaren tar emot. Fråga installatören vilken lägsta temperatur strängarna är beräknade för.

Snö på panelerna

Snö är det som verkligen stoppar solcellerna på vintern. Täcks panelerna av snö, även delvis, blir produktionen mycket låg, och det viktiga är hur länge snön ligger kvar. Det beror på temperaturen, panelernas lutning och hur de är monterade, skriver PVGIS, som alltså inte räknar med snö i sina siffror. På ett lutande tak brukar vårsolen värma så att snön glider av, enligt Energimyndigheten.

Behöver du skotta? Oftast inte. Energimyndigheten skriver att du vanligtvis inte behöver skotta bort snö från panelerna. Vintern står för en liten del av årets produktion, det kostar normalt mer att ta bort snön än elen är värd, och du riskerar både att skada panelerna och att falla. Vid mycket stora snömängder kan det ändå behövas, för panelernas och takets skull, och då skottas taket och snön borstas försiktigt bort från panelerna av någon som har säkerhetsutrustning för arbete på tak. Gå aldrig på en panel. Råden finns på Energimyndighetens sida om drift och underhåll.

Klarar taket och panelerna snön?

Tak ska vara dimensionerade för den snölast som kan förekomma där huset står. Den varierar över landet och ligger enligt Energimyndigheten normalt mellan 150 och 350 kg per kvadratmeter. Hur mycket snö som samlas på ditt tak beror också på takets form, snödrev och snöras från högre tak, skriver Boverket, som har en karta över snölastzonerna.

Panelerna provas för last, och siffran står i databladet. 5 400 Pa motsvarar 5 400 ÷ 9,81 ≈ 550 kg per kvadratmeter. Det är provlasten, inte den last panelen är dimensionerad för. SunPower skriver i sitt datablad att provlasten enligt standarden IEC 61215-2 är dimensioneringslasten gånger säkerhetsfaktorn 1,5, så 5 400 Pa motsvarar en dimensioneringslast på 5 400 ÷ 1,5 = 3 600 Pa, cirka 370 kg per kvadratmeter. Be installatören visa att både panelerna och fästena klarar snölasten på din ort. Jämförelsen av de bästa solpanelerna går igenom lastsiffrorna panel för panel.

Tänk på snörasskyddet. Paneler på taket höjer taknivån och kan göra ett befintligt snörasskydd sämre, skriver både Energimyndigheten och Elsäkerhetsverket. Be installatören se över snörasskyddet, lämna fria ytor om taket behöver skottas och fria vägar till skorsten och annat som någon behöver komma åt på vintern.

Brantare paneler fångar mer vintersol

Solen står lågt på vintern, och därför fångar brantare paneler mer av den. Energimyndigheten skriver att en brantare lutning kan ha fördelar i norra Sverige, där det oftare finns snö under de delar av året då panelerna ger mycket el, och att en högre vinkel ger mer el tidigt på våren och sent på hösten. Så här ser det ut för 1 kWp i Stockholm, mot söder:

En brantare lutning flyttar alltså lite el från sommaren till vintern. 60 grader ger cirka 31 % mer än 30 grader från november till februari (107,5 ÷ 81,9 ≈ 1,31), men något mindre över året. En lodrät vägg ger mest i december men 23 % mindre över hela året (744 ÷ 968 ≈ 0,77).

På ett vanligt villatak följer panelerna takets lutning, och enligt Energimyndigheten är det oftast det enklaste och mest kostnadseffektiva. Lutningen blir ett eget val först på ett platt tak eller när panelerna står på ett stativ på marken.

Batteri och strömavbrott på vintern

Batteriet och kylan. Litiumjonceller bör arbeta inom cirka 5–40 grader, skriver Elsäkerhetsverket, och vanlig laddning när det är minusgrader kan skada batteriet. Vissa färdiga batterier har inbyggd värme och kylning. Ska batteriet stå i ett kallt garage eller förråd, kontrollera i databladet vilka temperaturer det tål vid laddning och bestäm placeringen innan du beställer.

Lite att lagra. På vintern använder huset nästan all solel direkt, så det blir lite över att ladda batteriet med. Hur ett batteri räknas hem över året går guiden om solcellsbatteri igenom.

Strömavbrott. En vanlig solcellsanläggning kopplar ner sig automatiskt när strömmen går, så att den inte matar ut el på elnätet. För att ha el under ett avbrott behövs en växelriktare som klarar ö-drift, ett batteri och en installation som är byggd för det. Enligt Energimyndigheten räcker en sådan reserv i regel kortare tid än ett elverk, eftersom huset ofta använder mer el än solcellerna ger. På vintern blir skillnaden som störst.

Har du en stuga utan elnät som ska ha el på vintern gäller helt andra räkningar; se guiden om solceller till fritidshus.

Så sköter du solcellerna på vintern

Det mesta sköter sig självt. Det du gör är att följa produktionen och låta taket vara.

Checklista för vintern

• Följ produktionen. Titta i appen eller på växelriktarens display och jämför med samma månad förra året, inte med sommaren.
• Håll koll på larmen. Se över växelriktarens larm regelbundet och kontakta installatören om något står fel.
• Titta från marken. Gå inte upp på taket för att kontrollera eller skotta. Panelerna är hala och strömförande.
• Låt snön ligga. På ett lutande tak glider den oftast av när vårsolen värmer. Behöver taket skottas, låt en fackman med säkerhetsutrustning göra det.
• Kolla batteriets plats. Står det kallt, kontrollera att det tål att laddas vid den temperaturen.
• Se över allt på våren. När snön har smält: titta efter skador på panelerna, kablar som ligger mot vassa kanter och skador från gnagare.
• Låt en fackman sköta elen. Fel i anläggningen åtgärdas av ett elinstallationsföretag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket, vilket du kontrollerar i Kolla elföretaget.

Vanliga frågor

Ger solceller något på vintern?

Ja, men lite. I Stockholm kommer cirka 8 % av årets solel från november till februari, och december ger ungefär en fjortondel av juni, enligt PVGIS. I Sundsvall och Luleå ger december nästan ingenting. Från mars tar produktionen fart igen.

Fungerar solceller när det är minusgrader?

Ja. Kalla paneler ger mer el vid samma solljus än varma, ungefär 0,26–0,29 % per grad under 25 grader för panelerna i vår tabell. Det är solljuset och snön som avgör hur mycket du får på vintern, inte kylan.

Ska jag skotta snön från solpanelerna?

Oftast inte. Energimyndigheten skriver att vintern står för en liten del av årets produktion och att det normalt kostar mer att ta bort snön än elen är värd. Du riskerar också att skada panelerna och att falla från taket. Vid mycket stora snömängder kan taket behöva skottas, och då av någon med säkerhetsutrustning.

Klarar solpanelerna tung snö?

Panelerna provas för last, till exempel 5 400 Pa på framsidan, cirka 550 kg per kvadratmeter. Den last de är dimensionerade för är lägre. Be installatören visa att både paneler och fästen klarar snölasten där du bor.

Har jag el från solcellerna vid ett strömavbrott i vinter?

Inte med en vanlig anläggning, som kopplar ner sig när strömmen går. Det kräver en växelriktare för ö-drift, ett batteri och en installation som är byggd för det. Även då räcker reserven i regel kortare tid än ett elverk, särskilt på vintern när solcellerna ger lite.

Täcker solceller uppvärmningen på vintern?

Nej. I vårt räkneexempel för Stockholm, 10 kWp och 15 000 kWh per år, täcker solcellerna under en tiondel av husets el i december. Solelen sänker elräkningen mest från april till september.