Monokristallina, polykristallina eller dubbelsidiga solpaneler: vad skiljer?
Vad orden betyder, varför valet har krympt och vilka siffror i databladet som visar om en panel passar ditt tak, din snölast och ditt klimat.
Monokristallin och polykristallin beskriver hur kislet i solcellerna är tillverkat, medan dubbelsidig (bifacial) betyder att panelen också tar upp ljus på baksidan. Det är alltså inte tre konkurrerande val: en panel kan vara både monokristallin och dubbelsidig. Monokristallina paneler ger mer effekt per kvadratmeter, och inget av de villapaneldatablad vi har läst för märken som säljs i Sverige anger polykristallina celler. Jämför därför hellre effekt för din takyta, vikt och snölast, garantier och pris per kWp än celltyp.
Är du ny på solceller, börja med guiden om solceller. Här går vi igenom vad orden i offerten betyder och vilka siffror som skiljer panelerna åt.
Skillnaden mellan monokristallina och polykristallina celler
Skillnaden sitter i hur kislet till cellen tillverkas. I en monokristallin cell är kislet en enda kristall. Cellerna är jämnt mörka, ofta svarta, och ger mer effekt från samma yta. I en polykristallin cell är kislet gjutet av många kristaller. Cellerna är rektangulära med en skimrande, blåaktig och fläckig yta, och ger mindre effekt per kvadratmeter.
Min årliga elanvändning är
Din årliga elanvändning hjälper oss att dimensionera din solcellsanläggning.
Energimyndighetens solelportal anger verkningsgraden till runt 15–22 % för monokristallina moduler och 15–17 % för polykristallina. De villapaneler från märken som säljs i Sverige som vi har jämfört ligger i dag på 21,0–24,7 % i sina olika effektklasser, alltså i den övre delen av det monokristallina spannet och en bit över.
Står det en polykristallin panel i en offert är det inget fel i sig, men valet ska motiveras med ett lägre pris för hela anläggningen per kWp, inte med celltypen. Och eftersom en polykristallin panel ger färre watt per kvadratmeter behöver du fler paneler, och mer takyta, för samma anläggning.
Tunnfilm: den tredje sortens solceller
Tunnfilmsceller är, som namnet säger, tunna och kräver lite material. Energimyndigheten beskriver två vanliga typer: CIGS (koppar, indium, gallium och selen) och CdTe (kadmiumtellurid), där CdTe innehåller mer av det miljöfarliga ämnet kadmium än CIGS. Tunnfilm är inte lika vanligt som kristallina celler, kan göras böjligt och ger en jämn färg. Enligt Energimyndigheten blir en anläggning med tunnfilm i regel dyrare än en med kiselceller om den ska ge lika mycket el.
I Sverige tillverkar Midsummer tunnfilmspaneler av typen CIGS i Stockholm och i Bari i Italien. Panelen SLIM är 2 mm tunn, väger 2,8 kg per kvadratmeter och tejpas fast på falsade plåttak. Den ger 114,5–117,8 W per kvadratmeter, mot cirka 245 W för en vanlig panel på 490 W och knappt 2 m², så samma antal kWp kräver ungefär dubbelt så stor takyta. Den tappar också mer i värme: 0,40 % per grad mot 0,26–0,29 % för panelerna i tabellen nedan.
Energimyndighetens långtidstest av nio solcellssystem visade att system med monokristallina paneler tog vara på det spridda ljuset en mulen dag bättre än tunnfilmspaneler. I samma test gav Midsummers system Bold 11 procent mer el än offerten hade angett. Tunnfilm är ett alternativ när vikten, taket eller utseendet väger tyngre än effekten per kvadratmeter. Takintegrerade alternativ jämför vi i guiden om solcellstak och solcellstakpannor.
Så läser du beteckningarna, med fem paneler jämförda
N-typ och p-typ beskriver vilken sorts kisel cellen är gjord av. TOPCon är en cellkonstruktion som minskar de elektriska förlusterna. Bakkontakt betyder att cellens elektriska kontakter sitter på baksidan, så att framsidan saknar tunna metallinjer: AIKO kallar sin variant ABC och LONGi sin HPBC. Dubbelglas betyder glas på både fram- och baksidan. Pmax är panelens märkeffekt. Orden beskriver hur cellen och panelen är byggda; vad de betyder för ditt tak syns i verkningsgraden, temperaturkoefficienten, lasten och garantin.
| Panel (datablad) | Cell enligt databladet | Glas | Högsta verkningsgrad | Effekt | Effektförlust per °C | Vikt | Provlast fram/bak |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| AIKO Neostar 3S+, AIKO-A-MCE54Db (202601_V3.1) | n-typ ABC (bakkontakt) | Dubbelglas, 2,0 + 2,0 mm | 24,5 % | 480–490 W | 0,26 % | 24,2 kg | 5 400 / 2 400 Pa |
| DMEGC Infinity RT 3.0, G12RT-G48HBB (20260820) | n-typ, monokristallin | Dubbelglas, 2 + 2 mm, enkelsidig | 24,3 % | 460–485 W | 0,29 % | 24,0 kg | 5 400 / 2 400 Pa |
| Trina Solar Vertex S+, TSM-NEG9R.28 (TSM_EN_2026_A) | n-typ TOPCon, monokristallin | Dubbelglas, 1,6 + 1,6 mm | 23,8 % | 450–475 W | 0,29 % | 21,0 kg | 5 400 Pa snö / 4 000 Pa vind |
| JA Solar DeepBlue 4.0 Pro, JAM54D41 LB (Global-EN-20240424A) | n-typ, monokristallin | Dubbelglas, 1,6 + 1,6 mm, dubbelsidig | 22,8 % | 430–455 W | 0,29 % | 22 kg | 5 400 / 2 400 Pa |
| JinkoSolar Tiger Neo, JKM420–440N-54HL4R-B (F1.3) | n-typ, monokristallin | Framglas, 3,2 mm | 22,0 % | 420–440 W | 0,29 % | 22 kg | 6 000 Pa snö / 4 000 Pa vind |
Alla fem är 1 762 × 1 134 × 30 mm. Fyra av dem finns i webbutiken Solproffsets sortiment (DMEGC, Trina, JA Solar och Jinko), och AIKO:s paneler säljs i Sverige bland annat av grossisten Sonepar. Siffrorna gäller de modeller och utgåvor som står i tabellen, inte märkenas hela sortiment. Panelen i din offert kan vara en annan effektklass eller en nyare utgåva, så kontrollera dess modellkod mot dess eget datablad.
Temperaturkoefficienten: värme, kyla och spänning
Temperaturkoefficienten för effekten anger hur mycket effekt panelen tappar för varje grad cellerna är varmare än testvillkorets 25 °C. Ju närmare noll, desto mindre tappar panelen i värme. Av de fem ligger fyra på 0,29 % per grad och AIKO:s bakkontaktpanel på 0,26 %.
Cellerna blir mycket varmare än luften. Tre av databladen, Trinas, DMEGC:s och Jinkos, anger en driftstemperatur på 42–45 °C när luften är 20 °C, solinstrålningen 800 W per kvadratmeter och det blåser 1 meter per sekund. Vid 45 °C i cellerna, 20 grader över testvillkoren, tappar en panel med 0,29 % per grad cirka 5,8 % av sin märkeffekt och en med 0,26 % cirka 5,2 %. Det är en ögonblicksbild en varm, solig dag, inte en förlust över året. I Sverige är många soltimmar svala, så skillnaden mellan panelerna över ett helt år blir mindre än så.
Kylan har en annan sida. När cellerna blir kalla stiger spänningen. Vårt räkneexempel: JA Solars panel på 455 W har 39,50 V i tomgång vid 25 °C och en koefficient på 0,25 % per grad. En kall och solig vintermorgon med −20 °C i cellerna, 45 grader under testvillkoren, blir spänningen 45 × 0,25 % ≈ 11 % högre, alltså cirka 43,9 V per panel. Installatören ska därför dimensionera panelsträngarna så att växelriktarens högsta spänning inte överskrids den kallaste dagen. Fråga hur de har räknat. Vad kyla och snö gör med produktionen över hela vintern går vi igenom i solceller på vintern.
Verkningsgrad: spelar roll när taket är litet
Verkningsgraden säger hur mycket effekt du får per kvadratmeter. De fem panelerna ligger på 22,0–24,5 % och har samma mått: 1 762 × 1 134 mm är 1,998 m², alltså knappt 2 m² per panel.
Vårt räkneexempel: taket rymmer 14 paneler. Med Jinkos panel på 440 W blir det 14 × 440 W = 6,16 kWp, och med AIKO:s panel på 490 W 14 × 490 W = 6,86 kWp, cirka 11 % mer effekt på samma 28 m². I Stockholm ger ett sydvänt tak med 30 graders lutning cirka 968 kWh per kWp och år enligt EU-kommissionens solberäkning PVGIS, så de extra 0,70 kWp ger cirka 680 kWh mer per år. På ett tak där antalet paneler är begränsat kan den skillnaden motivera ett högre pris per panel.
Har taket plats över når den billigare panelen samma effekt med ett par paneler till: 16 × 440 W = 7,04 kWp. Då kan den bli billigare totalt, och det enda sättet att veta är att jämföra priset för hela anläggningen. Hur många paneler du behöver räknar du fram i guiden hur många solpaneler behöver jag?, och vilka paneler som har högst verkningsgrad jämför vi i bästa solpanelerna. Tio paneler som säljs i Sverige, sorterade efter verkningsgrad, finns i effektivaste solpanelerna.
Dubbelglas eller enkelglas: vikt, snö och byggsätt
Den andra synliga skillnaden är hur panelen är byggd. Fyra av panelerna i tabellen har glas på både fram- och baksidan, medan Jinkos datablad bara anger ett framglas på 3,2 mm.
- Glaset avgör inte ensamt hur mycket panelen tål. Jinkos panel, som bara har framglas enligt databladet, är provad för den högsta lasten i tabellen, 6 000 Pa. Jämför därför lastsiffrorna och garantivillkoren för den modell du erbjuds, inte bara byggsättet.
- Provlast och dimensioneringslast är olika siffror. Provlasten är vad panelen har klarat i provningen. DMEGC anger också den last panelen är dimensionerad för, 3 600 Pa på framsidan. Det är den lägre siffran som ska räcka för snön på ditt tak.
- Snölasten skiljer sig mycket över landet. Boverkets karta anger snölasten på mark från 1,0 kN per kvadratmeter i delar av Skåne till 5,5 kN i fjällen, alltså 1 000–5 500 Pa, och lasten på taket kan bli större eller mindre beroende på takets form och snödrev.
- Vikten skiljer lite per panel, men räknas ihop. De fem väger 21,0–24,2 kg, så 14 paneler väger 294–339 kg utan skenor och fästen. Enligt Energimyndigheten väger en solcellsanläggning på ett lutande tak cirka 12–15 kg per kvadratmeter, medan taken är dimensionerade för att bära 150–350 kg snö per kvadratmeter.
Det är installatören som ska kontrollera taket. Be att få panelens vikt, monteringssystemet och vilken snölast de har räknat med skrivna i offerten, särskilt om taket är gammalt, ombyggt eller nästan platt. Mått, vikt och snö- och vindlast för fler paneler går vi igenom i solpanelens storlek och vikt.
Dubbelsidiga paneler: när baksidan gör nytta
En dubbelsidig panel tar också upp ljus på baksidan, ljus som reflekteras från ytan bakom. Tillskottet beror på panelen, på vad som finns under den och på hur långt bort det är: SunPower skriver till exempel att tillskottet beror på monteringen och på hur mycket ljus underlaget reflekterar. En ljus, reflekterande yta och en luftspalt bakom panelerna hjälper. Paneler som sitter tätt mot ett lutande tegel- eller plåttak får mycket lite ljus på baksidan.
JA Solars datablad visar vad det kan betyda: om baksidan får 10 % så mycket ljus som framsidan ger panelen på 455 W 491 W. Den siffran gäller vid testvillkor med just det ljuset bakom, inte ditt tak. Erbjuds du dubbelsidiga paneler på ett villatak, fråga hur mycket produktion från baksidan kalkylen räknar med och varför. En siffra från en markmonterad anläggning gäller inte ett hustak.
Dubbelsidiga paneler är mer intressanta på carportar, pergolor, plana tak där panelerna står upp och vid markmontage, där baksidan faktiskt ser ljus.
Så väljer du, i tre lägen
- Ett stort tak utan hinder. Celltyp och verkningsgrad avgör inte. Välj på pris per kWp för hela anläggningen och på garantierna, och titta på temperaturkoefficienten.
- Ett litet eller uppdelat tak med takkupor, skorsten, takfönster eller bara några användbara rader. Här avgör verkningsgraden hur många kWp som får plats. Den effektivare panelen kan vara värd merpriset, så jämför hur många kWp du får på ditt tak, inte priset per panel.
- Mycket snö, en svagare takkonstruktion eller ett falsat plåttak. Titta på panelens dimensioneringslast, vikten och monteringssystemet, och be om en kontroll av taket innan panelen väljs. På ett tak som inte bär vanliga paneler kan tunnfilm vara ett alternativ.
I alla tre fallen jämför du till sist priset för hela den installerade anläggningen per kWp. Vad en anläggning kostar går vi igenom i vad kostar solceller?, och hur du läser en offert rad för rad i guiden om att jämföra offerter på solceller.
Det här ska stå om panelerna i offerten
- Hela modellkoden och effekten. Samma kod i offerten som i databladet.
- Celltyp och glas enligt databladet. Till exempel n-typ TOPCon och dubbelglas, så att du vet vad du jämför.
- Datablad för just den koden. Med verkningsgrad, temperaturkoefficient, vikt och last.
- Snölast. Att panelen och monteringssystemet klarar snölasten där du bor, räknat på dimensioneringslasten.
- Vikt och montering. Hela anläggningens vikt med skenor och fästen, och vilket monteringssystem som används.
- Baksidesproduktion. Om panelerna är dubbelsidiga: hur mycket produktion från baksidan kalkylen räknar med.
- Pris per kWp. Totalpriset delat med anläggningens storlek, så att du kan jämföra offerter med olika paneler.
Hur mycket ditt tak kan producera räknar du fram i kalkylatorn. Resultatet är en uppskattning, ingen offert. Resultatet ser du direkt, och vill du jämföra riktiga priser kan du be upp till tre installatörer i närheten om offerter och själv välja en av dem.
Vanliga frågor
Vilket är bäst, monokristallina eller polykristallina solpaneler?
Monokristallina ger mer effekt per kvadratmeter: Energimyndigheten anger runt 15–22 % för monokristallina moduler och 15–17 % för polykristallina. Inget av de villapaneldatablad vi har läst för märken som säljs i Sverige anger polykristallina celler. Jämför därför konkreta modeller: effekt för din takyta, pris för hela anläggningen, last, temperatur och garantier.
Vad betyder n-typ, TOPCon och bakkontakt?
N-typ beskriver vilken sorts kisel cellen är gjord av, och TOPCon och bakkontakt (AIKO:s ABC, LONGi:s HPBC) beskriver hur cellen är byggd. Det är inga kvalitetsklasser. Bedöm dem efter vad de gör med panelens siffror, framför allt verkningsgrad, temperaturkoefficient och garantier.
Hur effektiva är solpaneler i dag?
De fem panelerna i vår tabell har 22,0–24,5 % i sin starkaste effektklass, och villapanelerna i vår större jämförelse 21,0–24,7 %. Det är produktsiffror som gäller de modellerna och utgåvorna, så läs verkningsgraden i databladet för den panel du erbjuds.
Lönar sig dubbelsidiga paneler på ett villatak?
Oftast ger baksidan lite när panelerna sitter nära ett lutande tak, eftersom lite reflekterat ljus når dit. De passar bättre på carportar, pergolor och markmontage. Be om en uppskattning av baksidans bidrag för just den placering som föreslås.
Är tunnfilm bättre i svagt ljus?
Inte enligt Energimyndighetens långtidstest: där tog system med monokristallina paneler vara på det spridda ljuset en mulen dag bättre än tunnfilmspaneler. Tunnfilm som Midsummers har andra fördelar, som låg vikt och en jämn yta, men ger ungefär hälften så mycket effekt per kvadratmeter.
Påverkar paneltypen grönt avdrag?
Nej, celltypen spelar ingen roll. För en nätansluten solcellsanläggning som ett företag installerar och som du betalar under 2026 är skattereduktionen för grön teknik 15 % av arbete och material (för betalningar mellan 1 januari 2023 och 30 juni 2025 var den 20 %), och 50 % för ett batteri som lagrar el du producerar själv, högst 50 000 kr per person och år. Du ska äga bostaden och ha den i ditt hushåll utan att hyra ut den, och du behöver ha betalat tillräckligt med skatt; paneler som du köper utan installation ger ingen skattereduktion. Skattereduktionen är din, räknas i hela kronor och dras av direkt på fakturan, och med ett fast pris för hela installationen räknas 97 % som arbete och material, medan fakturan ändå ska visa arbete, material och övriga kostnader enligt schablon (3 %). Hela reglerna går vi igenom i grönt avdrag för solceller.
Få offerter på solceller
Berätta om ditt hus så letar vi efter en installatör som kan lämna en offert.
Kostnadsfritt och utan förpliktelser
Installatörer registrerade hos Elsäkerhetsverket
En kort förfrågan
Vi får för närvarande ingen ersättning från installatörer, eller från någon annan, för offertförfrågningar.
